Tidens tand

Man går upp på morgonen, äter sin frukost, läser tidningen en stund, bäddar sin säng och gör sig redo för dagen. Sen gäller det att passa klockan, inte missa något, hinna med bussen, ringa det där samtalet, kolla den där mejlen. Kvällen kommer och man går till affären och undrar förtvivlat vad man ska ha till middag. Hem och står vid spisen, äter något snabblagat, avslutar med en smörgås, en stund vid teven, sen i säng, läser en snutt i en bok, ögonlocken är tunga, somnar.

Funderar ofta på hur allmänt enahanda livet är. Hur den ena dagen efter den andra liknar varann. Som små pärlor på ett band radas dagarna upp. Bryts ibland av med en kort resa, med en träff med en vän på stan, med en chef som bjuder på kaffe och kaka på fredagen. Okej, säger vän av ordning, det här liknar en depression. Du borde göra något åt det där, har du sökt hjälp för det där, så där ska du verkligen inte behöva ha det!

Men jag undrar, är det inte såhär livet är för de flesta? Dagarna går och de liknar varann. Åren kommer och går och vi blir äldre, hoppsan jag klarade ännu ett år! Krämporna kommer utan inbjudan, rynkorna som jag aldrig trodde att jag skulle få, inte jag. Medelålders-blues är mitt namn.

Hur hade mormor det? Hade hon ett lyckligt liv utan problem, utan grubbel? Eller är det så, att jag vid min ålder, medelålders plus, nu ser att även hon hade ett rätt så trist och enahanda liv. Med några enstaka glädjeämnen, som livet är för de flesta.

Men ryck upp dig! Ta och boka in ett besök hos din läkare på vårdcentralen och prata om din depression. Det finns hjälp för det nuförtiden, vet du. Ser du inte att solen lyser, vårblommorna niger så fint i skogen, fåglarna har vårkonsert och cykeln är framställd och däcken pumpade. Ute väntar fina småvägar på din ankomst och sjön glittrar och glimrar och bara väntar på att du ska segla på den.

Gissar att levnadsvisdom är att kunna ta en dag i taget, kunna acceptera att livet är både ljust och mörkt, grått och vitt. Ibland sol, ibland regn, ibland störtregn och hagel.

Nä, nu tar jag en kopp kaffe till och går ut på balkongen och sitter i solen en stund.

Pia H-S