Häromdagen hörde jag på radion att Lars von Trier hade skämtat om Hitler och nazismen på filmfestivalen i Cannes. Han hade börjat säga att han var nazist, trasslat in sig i sitt skämt och bara hamnat längre och längre bort från den socialt acceptabla stigen.
I P3 konsulterades Magdalena Ribbing, vett- och etikettsexpert känd från bl.a. DN. Man får inte skämta om Hitler och nazismen, var hennes professionella åsikt. Det är en för unikt hemsk ondska. Jag måste säga att jag tycker att det är ett rätt opassande, okänsligt och osmakligt perspektiv.
Det man gör när man avnormaliserar företeelserna Hitler och nazismen så kraftigt, är att man gör dem till något som inte passar och hör hemma i vår värld, utan något som avviker från normalitetens och vardagens mönster helt. Det är ett felaktigt perspektiv.
Jag skulle vilja fråga, om folkmorden i Rwanda, på Balkanhalvön på 90-talet, i Kambodja av röda khmererna, i Sovjetunionen, i Indonesien, i Uganda, Irak och Etiopien, på indianerna i Amerika, i Kongo, i Namibia, eller de gamla häxprocesserna – får man inte heller skämta om dem?
Den högerextrema vågen som nu byggs upp i Europa, och för den delen den samhällsinbyggda främlingsfientlighet som begränsar och beskär människors liv med idiotiska nationsgränser, vilket får dödliga konsekvenser, får man inte heller skämta om dem?
Poängen är att folkmord och rasism är mycket mer en del av normalitetens mönster, än Ribbing med detta försök till stigmatisering av nazismen och Hitler vill göra gällande, genom att peka ut det som något avvikande som det inte går att skämta om som normala företeelser.
Jag vill också uppmärksamma att människor dör i fattigdom och hunger, när vi skulle kunna utplåna världsfattigdomen för 1% av den globala årsinkomsten (http://www.teamstoendpoverty.org/wq_pages/en/visages/chiffres.php). Det här handlar inte heller bara om ett passivt dödande, där underlåtande till handling får katastrofala följder, utan även ett aktivt dödande i och med den exploatering och förtryck av fattiga människor som fortgår varje dag.
Det är osmakligt och opassande att osynliggöra och förneka miljardtals människors död och lidande på detta sätt genom att lyfta ut rasism, förtryck och folkmord, ur sin helt normala plats i vår katastrofala världsordning, och istället skapa en illusion av främmande och meningslös ondska kring vissa enskilda fall. Skämta på om allt vetja, om man inte får skämta om det hemska ska man nog nästan inte skämta alls i den här världen.
J.P.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar