Kärlek kanske är töntigt, men tusan vad ont det gör

Det gör ont när jag står, går, sitter, ligger, pratar, tänker, äter och springer! Det gör ont mest hela tiden. Min familj kallar det stress och ovetande inför framtiden, bekanta kallar det PMS och jag, tillsammans med mina vänner kallar det kärlek. Kärlek i dess renaste form. Kärleken gör ont, den bultar så hårt att jag inte vet om det är hjärtat som slår eller någon som bankar mig i ryggen med en hammare.
När jag slår på radion spelas det alla möjliga låtar men vad handlar de egentligen om, jo kärlek! Love love love! Livet handlar om uppgångar och nergångar men det är nergångarna som känns mest, håller sig kvar och gör ont. Som en blodigel i jakt på föda! "Love lift us up where we belong" sjunger Nicole Kidman i filmen Moulin Rouge och jag stämmer in med ett negativt men sant "and takes us down to a place called hell”.

Visst, jag kanske låter som världens kärlekshatande person men det är jag verkligen inte. Jag har bara insett sanningen de sista veckorna och det är inte lätt. Okej ingen har talat om för mig att livet ska vara lätt att leva men är det meningen att vi ska fara runt i denna berg-o-dalbana?  Jag undrar över detta ofta och har bara kommit fram till att det är bäst att ta en dag i taget.

Många runtom mig blir deppiga av lugna låtar som segar sig fram genom högtalarna men för mig är det poesi. Uppiggande medicin som får mig att studsa runt och le. Jag känner ibland igen mig i vissa texter och funderar ”det där skulle minsann jag skrivit”. Nu skriver inte jag låttexter men jag får ur mig mycket genom skrivande och på så sätt kan jag lägga problemen bakom mig. För nu är jag trött på att höra ”du är en underbar tjej men det går inte nu”, ”vi skulle vara perfekta tillsammans om jag inte hade flickvän”, ”du kommer gå långt, jag tror på dig, men inte tillsammans med mig just nu”. Just nu? Nehe, men sen då? Jag tänker då inte gå och vänta på någon som en hund kring het gröt, eller var det tomten som väntade på gröten?

Spelar ingen roll vilket, jag vill varken vara en tomte eller hund, så är det bara.

En sak har jag lärt mig av mina år, om än unga sådana, är att ”den som väntar på något gott, väntar ALLTID för länge”

Jag kan inte skilja på om jag vill vinna dig,
Jag kan inte skilja på om jag vill va med dig,
Jag kan inte skilja på om jag bli av med dig,
Jag kan inte skilja på om jag skada dig,
Men du om nån borde förstå att man inte gör såhär mot mig…
(Melissa Horn, Jag kan inte skilja på)

T.H.